måndag 29 augusti 2016

Mor Viola lämnar oss för en bättre värld

Roland fortsätter sin berättelse.

Innan Ernst blev pensionär var han och Viola föreståndarpar i Söderfors (Uppland) och i Nästansjö (Vilhelmina). Sedan flyttade de till Umeå och ett hus på Ön, som låg vid Umeälven. Det var vackert där och fridfullt och Viola stortrivdes.
Innan julhelgen åkte de till södra Sverige för att hälsa på mina syskon. När de var i Stockholm blev Viola väldigt sjuk och åkte då till Danderyds sjukhus. Efter en undersökning bestämdes att hon skulle åka hem till Umeå lasarett. Den eftermiddagen hon och Ernst kom med flyget, var jag ute på Alvik tillsammans med en av mina systrar för att möta dem. Vi såg då ambulansen som stod där och väntade på att få köra vår Älskade mamma till lasarettet.
Så jobbigt det kändes!!
På kvällen när jag besökte mamma kom en läkare fram till mig och när han hörde att jag var Violas son, började han förklara hur det var. Han antog att jag redan förstod att hon var väldigt sjuk. Hennes organ var fyllda med cancer och att det var för
sent att göra någon operation. Varje dag som gick blev mamma bara svagare och svagare och det var mycket svårt att höra vad hon sa.
En dag fick hon besök av en god vän. Han hette Elon Lindehall. Innan han gick frågade han mamma om hon ville att de skulle göra som de alltid gjort. De brukade tacka Gud tillsammans. Mamma nickade och helt plötsligt blev hennes röst så klar och stark. Hon prisade Gud och talade i tungor och Lindehall blev salig. För oss som var där blev det en otrolig upplevelse. Hennes kropp var slut, men Anden var frisk och stark!!
Viola fick strax efter denna stund hembud.
Vi tackar Gud för denna underbara mamma.
Hon blev 60 år (strax före hon skulle fylla 61 år)

Viola Eriksson (född Johansson) 1911 - 1972

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar